Trött, tom och tokslut.
Rubriken sammanfattar känslan efter Mendelssohn-helgen.
Vi lyckades med två fullsatta konserter dagarna efter varann.
Och det lät tydligen bra.
Roligt var det. Riktigt, riktigt roligt.
Och riktigt, riktigt jobbigt.
Efter lördagskonserten gick jag och M-A på SMASK.
Och satt och var trötta.. fnissiga, och.. ja, trötta.
Vi hade nog passat bättre på någon pub med en flaska rötjut.
Söndagen började med solosjungning på högmässan.
Och det gick med bra.
Jag kan inte riktigt förklara känslan jag får när jag sjunger med maestro.
Det är tryggt, säkert och framförallt, uppbackande. Han väntar in. Läser av.
Stöttar där det behövs, släpper fram där det behövs.
Dessutom ger han beröm (och det är väl det som värmer mest - beröm från en väl omtyckt person).
Det gäller bara för mig att tro på det han säger, att jag är duktig, att jag har en fin röst.
Att jag sjunger som bäst när jag är avslappnad och inte tänker för mycket vet jag..
men jag är så oerhört tacksam för all den responsen han ger.
Efteråt slövandring på stan och efterlängtad timme på BaraVara innan söndagskonsertuppladdning.
Det kändes inte alls lika bra som lördagen, men stående ovationer är inte fy skam, och nöjda, glada miner från maestro.
Riktigt, riktigt roligt som sagt.
Trötthetskänslan som jag fortfarande har är enorm... men det får det vara värt!
Sång och Musik är helt klart livet.
Kärlek!
Vi lyckades med två fullsatta konserter dagarna efter varann.
Och det lät tydligen bra.
Roligt var det. Riktigt, riktigt roligt.
Och riktigt, riktigt jobbigt.
Efter lördagskonserten gick jag och M-A på SMASK.
Och satt och var trötta.. fnissiga, och.. ja, trötta.
Vi hade nog passat bättre på någon pub med en flaska rötjut.
Söndagen började med solosjungning på högmässan.
Och det gick med bra.
Jag kan inte riktigt förklara känslan jag får när jag sjunger med maestro.
Det är tryggt, säkert och framförallt, uppbackande. Han väntar in. Läser av.
Stöttar där det behövs, släpper fram där det behövs.
Dessutom ger han beröm (och det är väl det som värmer mest - beröm från en väl omtyckt person).
Det gäller bara för mig att tro på det han säger, att jag är duktig, att jag har en fin röst.
Att jag sjunger som bäst när jag är avslappnad och inte tänker för mycket vet jag..
men jag är så oerhört tacksam för all den responsen han ger.
Efteråt slövandring på stan och efterlängtad timme på BaraVara innan söndagskonsertuppladdning.
Det kändes inte alls lika bra som lördagen, men stående ovationer är inte fy skam, och nöjda, glada miner från maestro.
Riktigt, riktigt roligt som sagt.
Trötthetskänslan som jag fortfarande har är enorm... men det får det vara värt!
Sång och Musik är helt klart livet.
Kärlek!
Mendelssohn-dags
Nu bjuder Mendelssohn snart upp till dans.
Och vilken dans sen.
Repet i onsdags var faktiskt riktigt bra.
Det lät visst hyfsat och Maestro var nöjd.
Helt klart slitsamt. Men roligt.
Första konserten kl.16 i Nicolai idag.
(Man hinner till SMASK efteråt, jag lovar)
Andra konserten i Betel imorgon kl.18
Och därimellan leker jag solist.
Sång för hela slanten.. på måndag ska jag vara tyst.
Och gå till frissan.
Ränder den här gången?
Kärlek!
Och vilken dans sen.
Repet i onsdags var faktiskt riktigt bra.
Det lät visst hyfsat och Maestro var nöjd.
Helt klart slitsamt. Men roligt.
Första konserten kl.16 i Nicolai idag.
(Man hinner till SMASK efteråt, jag lovar)
Andra konserten i Betel imorgon kl.18
Och därimellan leker jag solist.
Sång för hela slanten.. på måndag ska jag vara tyst.
Och gå till frissan.
Ränder den här gången?
Kärlek!
Totalt jävla svintrött.. men lycklig.
Rubriken sammanfattar allt..
Lyckan kommer inifrån efter viss yttre påverkan av leende guldbruna..
Så sjukt trött - men eftersom jag de två senaste helgerna festat av mitt spexliv på riktigt, så får det vara värt det.
Jag har dessutom insett att jag är för gammal för fester som håller på till morgonen. I söndags såg jag morgonrodnaden i öster när jag cyklade hem från festen. Den var fin.. men jag var ett vrak. Är, ett vrak.
Årets spexproduktion var väl rätt.. medelmåttig. Bra som teaterpjäs, fina skådespelarprestationer, kanonbra band, STOR teater, men inte "jag-skrattar-tills-jag-dör-på-stolen"-rolig. Var iofs länge sen jag såg något spex som var så roligt, så bra. LiSS anno 2009 var det inte.
Av de åtta Örebrospexproduktioner jag varit inblandad i så är nog JFK fortfarande den bästa rent spexligt in my book.
Kronologiskt då:
Kung Kristina kommer alltid bo på en särskild plats i hjärtat då hon var min första, och på ett eget sätt helt sjuk pga den helt rimmade dialogen, den galna Karl Gustaf, den äcklige Påven, skönsjungande Ebba och den något tveksamme Descartes.
JFK - vår skådiselit tillsammans på en scen. Ett låååångt manus. Skruvade karaktärer.. Rose Kennedy, Marilyn, och inte att förglömma den ganska dualistiska Jackie. JFK har än så länge publikrekordet (vet inte hur Farao står sig än) - idel hurrarop. Bästa bandet, bästa kören.. Moonwalk på scen med hatt-och-käpp-dans som Piff och Puff på julafton. Helt klart det bästa.
Guldfeber var guldåret med stora guldstjärnor. Carbonneau.. Kate, Belinda. Jack. Guldgrävarna som var tre, eller 12, eller 5, eller hur var det? Guldfeber kommer på en god 2a plats efter Kristina vad det gäller känslan i hjärtat, men det beror ju endast på den goda fina stämning vi hade backstage, i ledning och annat.
Khan. Silkeslarven som blev en livs levande fjäril. Ganska svagt manus, men trots allt, det var snyggt visuellt. Är sjukt stolt över min fina Wu-kreation i halketihalk-tyget. Trots minnesluckor, d-uppsats och mycket mycket hätsk stämning bland delar av backstage-folket så trivdes vi rätt gott ihop ändå. Khangänget. Konfucius.. hans sång om sin släkt är bland det mest skruvade jag hört. Goda minnen är att raka bort håret på Jr, skapa hans mohikan, få fram Yang, finna vänner för livet.
Churchill; Tioårsjubelåret. Hela "mitt" rävgäng tillbaka i sadlarna för att stötta och bidra. Helt otroligt. Stämningen var snudd på Guldfeberistisk tror jag jag skrev efter upptaktshelgen. Nya skådisstjärnor såg dagens ljus. Churchill himself. Madame Couchon. Vi fick höra Edith Piaf sjunga bättre än.. Edith Piaf. Vi byggde en stor, tung, dekor. Churchill var ett bra, och snyggt spex. God tvåa efter JFK rent spexligt (in my book). Känslomässigt en god trea, snudd på delad tvåa.
Gustaf III; SM-bidraget som slets ihop på kort tid. Har egentligen ingen uppfattning kring vad som hände, om det var bra eller inte. En sak är säker dock - vi hade väldigt bra skådespelare.
Furstinnan: Ny position. Lite vid sidan. Lite ovanför. Lite mitt i allt. Roligt, omtumlande, ansvarstungt, slitsamt, uttröttande, nedbrytande. Men trots allt. Ett bra, roligt spex. Biktfadern är nog det fetaste som hasat omkring på vår aulascen. Den girige, taktlöse Dödgrävaren. Furstinnan sjunger skjortan av de allihopa. Claudia den lataste kammartjänarinnan någonsin.. Trots all stress så var det nog rätt roligt ändå.
Farao; Produktionen 09 som jag endast tassat in i litegrann. Lite vid föreställningarna för att hjälpa till en aning. En liten aning. Hängde en backdrop. Flyttade stolar. Bar eldpelare. Lekte blomsterflicka. Minglade bland gäster. Alldeles lagom för en spexpensionär som inte riktigt kunnat släppa taget. Dessutom roligt att vara med när spexet goes HjalmarBergmanTeatern - på riktigt. Kanske en kostym som var aningens för stor.. Dock, vissa saker.. Carter som bara var arg. Corelli som bara var full. Pickford bara dum. Lysande skådespel av särskilda. Strålande band. Carters och Corellis omstart är bland de mest lysande jag hört. Strålande, strålande ljussättning.
Dock är nog det bästa spex jag någonsin sett.. Kårspexet Jack the Ripper, när var det? 2004? Nu stundar snart Kårspexet Pius.. frågan är ju var den landar någonstans..
Oj, sovdags.
Kurs resten av veckan.. förutom allt det där vanliga man ska hinna med. Och Mendelssohn1agenrep med hela orkestern och solist imorgon, Mendelssohnkonserter både lördag och söndag.. och därimellan hade jag tänkt både sova, träna, och sjunga en stump..
Gonatt, gonatt!
Lyckan kommer inifrån efter viss yttre påverkan av leende guldbruna..
Så sjukt trött - men eftersom jag de två senaste helgerna festat av mitt spexliv på riktigt, så får det vara värt det.
Jag har dessutom insett att jag är för gammal för fester som håller på till morgonen. I söndags såg jag morgonrodnaden i öster när jag cyklade hem från festen. Den var fin.. men jag var ett vrak. Är, ett vrak.
Årets spexproduktion var väl rätt.. medelmåttig. Bra som teaterpjäs, fina skådespelarprestationer, kanonbra band, STOR teater, men inte "jag-skrattar-tills-jag-dör-på-stolen"-rolig. Var iofs länge sen jag såg något spex som var så roligt, så bra. LiSS anno 2009 var det inte.
Av de åtta Örebrospexproduktioner jag varit inblandad i så är nog JFK fortfarande den bästa rent spexligt in my book.
Kronologiskt då:
Kung Kristina kommer alltid bo på en särskild plats i hjärtat då hon var min första, och på ett eget sätt helt sjuk pga den helt rimmade dialogen, den galna Karl Gustaf, den äcklige Påven, skönsjungande Ebba och den något tveksamme Descartes.
JFK - vår skådiselit tillsammans på en scen. Ett låååångt manus. Skruvade karaktärer.. Rose Kennedy, Marilyn, och inte att förglömma den ganska dualistiska Jackie. JFK har än så länge publikrekordet (vet inte hur Farao står sig än) - idel hurrarop. Bästa bandet, bästa kören.. Moonwalk på scen med hatt-och-käpp-dans som Piff och Puff på julafton. Helt klart det bästa.
Guldfeber var guldåret med stora guldstjärnor. Carbonneau.. Kate, Belinda. Jack. Guldgrävarna som var tre, eller 12, eller 5, eller hur var det? Guldfeber kommer på en god 2a plats efter Kristina vad det gäller känslan i hjärtat, men det beror ju endast på den goda fina stämning vi hade backstage, i ledning och annat.
Khan. Silkeslarven som blev en livs levande fjäril. Ganska svagt manus, men trots allt, det var snyggt visuellt. Är sjukt stolt över min fina Wu-kreation i halketihalk-tyget. Trots minnesluckor, d-uppsats och mycket mycket hätsk stämning bland delar av backstage-folket så trivdes vi rätt gott ihop ändå. Khangänget. Konfucius.. hans sång om sin släkt är bland det mest skruvade jag hört. Goda minnen är att raka bort håret på Jr, skapa hans mohikan, få fram Yang, finna vänner för livet.
Churchill; Tioårsjubelåret. Hela "mitt" rävgäng tillbaka i sadlarna för att stötta och bidra. Helt otroligt. Stämningen var snudd på Guldfeberistisk tror jag jag skrev efter upptaktshelgen. Nya skådisstjärnor såg dagens ljus. Churchill himself. Madame Couchon. Vi fick höra Edith Piaf sjunga bättre än.. Edith Piaf. Vi byggde en stor, tung, dekor. Churchill var ett bra, och snyggt spex. God tvåa efter JFK rent spexligt (in my book). Känslomässigt en god trea, snudd på delad tvåa.
Gustaf III; SM-bidraget som slets ihop på kort tid. Har egentligen ingen uppfattning kring vad som hände, om det var bra eller inte. En sak är säker dock - vi hade väldigt bra skådespelare.
Furstinnan: Ny position. Lite vid sidan. Lite ovanför. Lite mitt i allt. Roligt, omtumlande, ansvarstungt, slitsamt, uttröttande, nedbrytande. Men trots allt. Ett bra, roligt spex. Biktfadern är nog det fetaste som hasat omkring på vår aulascen. Den girige, taktlöse Dödgrävaren. Furstinnan sjunger skjortan av de allihopa. Claudia den lataste kammartjänarinnan någonsin.. Trots all stress så var det nog rätt roligt ändå.
Farao; Produktionen 09 som jag endast tassat in i litegrann. Lite vid föreställningarna för att hjälpa till en aning. En liten aning. Hängde en backdrop. Flyttade stolar. Bar eldpelare. Lekte blomsterflicka. Minglade bland gäster. Alldeles lagom för en spexpensionär som inte riktigt kunnat släppa taget. Dessutom roligt att vara med när spexet goes HjalmarBergmanTeatern - på riktigt. Kanske en kostym som var aningens för stor.. Dock, vissa saker.. Carter som bara var arg. Corelli som bara var full. Pickford bara dum. Lysande skådespel av särskilda. Strålande band. Carters och Corellis omstart är bland de mest lysande jag hört. Strålande, strålande ljussättning.
Dock är nog det bästa spex jag någonsin sett.. Kårspexet Jack the Ripper, när var det? 2004? Nu stundar snart Kårspexet Pius.. frågan är ju var den landar någonstans..
Oj, sovdags.
Kurs resten av veckan.. förutom allt det där vanliga man ska hinna med. Och Mendelssohn1agenrep med hela orkestern och solist imorgon, Mendelssohnkonserter både lördag och söndag.. och därimellan hade jag tänkt både sova, träna, och sjunga en stump..
Gonatt, gonatt!
Lösryckta.. ord
Jag hade tänkt vara sådär eftertänksam och djup och filosofisk som man bara kan bli ibland.
Men orden finner sig så dåligt.
De som finner sig är så lösryckta.
Glad.
Behövd.
Uppskattad.
Bekväm.
Fin.
Slentrian.
Tristess.
Förvirring.
Stress.
Förväntan.
Proffs.
Sömnbrist.
Distraktion.
Disträ.
Muskler.
Endorfiner.
"Leende guldbruna ögon"
Trygghet.
Kunskap.
Självförtroende.
Men orden finner sig så dåligt.
De som finner sig är så lösryckta.
Intresse.
Hopp.
Glädje.
Försiktighet.
Fundersam.
Sprallig.Hopp.
Glädje.
Försiktighet.
Fundersam.
Glad.
Behövd.
Uppskattad.
Bekväm.
Fin.
Slentrian.
Tristess.
Förvirring.
Stress.
Förväntan.
Proffs.
Sömnbrist.
Distraktion.
Disträ.
Muskler.
Endorfiner.
"Leende guldbruna ögon"
Trygghet.
Kunskap.
Självförtroende.
Hemma.
Mental Jämvikt.
Tack för leendet.
Det satt där det skulle.
Och balanserade upp.
Mendelssohn sitter däremot inte där han ska.
Och hes blev jag också.
Imorgon - torsdag.
Sen, flexledig fredag. Tänk.. sovmorgon :)
Det satt där det skulle.
Och balanserade upp.
Mendelssohn sitter däremot inte där han ska.
Och hes blev jag också.
Imorgon - torsdag.
Sen, flexledig fredag. Tänk.. sovmorgon :)
Jag blir så trött..
.. på mig själv.
Först går jag en oherrans lång tid och tycker en sak.
Sen gör jag en helomvändning och tycker tvärt om.
Blir nervös och oroad och skum, för att jag inte vill.. istället för att vara det för att jag vill.
Är det fel på mig?
Eller är det bara den strykrädda, fega, osäkra varelsen som dyker upp efter att ha varit gömd en lång tid?
Idag var besöket på F&S inte roligt utan bara jobbigt.
Och inte bara jobbigt som i "nu-tar-vi-i-och-det-är-bara-två-låtar-kvar-kom-igen-det-är-ingenting-att-spara-på" utan jobbigt på det andra, mer emotionella planet..
Och så har jag träningsvärk som f-n, och huvet snurrar av way too much jobbsaker.. och imorgon är det Mendelssohn-dags tillsammans med stråkeländet för första gången.. och det lär ju bli intressant..
Fy..
Fan..
Ful.
Först går jag en oherrans lång tid och tycker en sak.
Sen gör jag en helomvändning och tycker tvärt om.
Blir nervös och oroad och skum, för att jag inte vill.. istället för att vara det för att jag vill.
Är det fel på mig?
Eller är det bara den strykrädda, fega, osäkra varelsen som dyker upp efter att ha varit gömd en lång tid?
Idag var besöket på F&S inte roligt utan bara jobbigt.
Och inte bara jobbigt som i "nu-tar-vi-i-och-det-är-bara-två-låtar-kvar-kom-igen-det-är-ingenting-att-spara-på" utan jobbigt på det andra, mer emotionella planet..
Och så har jag träningsvärk som f-n, och huvet snurrar av way too much jobbsaker.. och imorgon är det Mendelssohn-dags tillsammans med stråkeländet för första gången.. och det lär ju bli intressant..
Fy..
Fan..
Ful.
Ynk, Gny och Gnäll
Usch..
Jag gillar inte när saker o ting inte fungerar som de ska.
Fick XP på min dator på jobbet idag. Och eftersom installationen gick åt skogen vid första försöket tog det hela förmiddagen. Sen verkar inte allt ha kommit med heller.
Det är så jävla störande så det är helt sjukt. Vår chef misstycker å det grövsta, precis som vi.
Morr.
Annars är möten rätt okej att ha när man inte kan jobba eftersom man inte kommer åt någonting i datorn längre.
Mer möten och utbildning imorgon, sen yoga o mastodontkör.
Torsdag med möten och sånglek på ÖMH.
Fredag med mer möten och utbildning.
Tjoho.
Jävla skit.
Sen har jag en förjävligt jobbig träningsvärk.
CURSE YOU F&S!
DAMN YOU...
curse you..
Stranger than you dreamt it.. can you even bare to look..
Jag gillar inte när saker o ting inte fungerar som de ska.
Fick XP på min dator på jobbet idag. Och eftersom installationen gick åt skogen vid första försöket tog det hela förmiddagen. Sen verkar inte allt ha kommit med heller.
Det är så jävla störande så det är helt sjukt. Vår chef misstycker å det grövsta, precis som vi.
Morr.
Annars är möten rätt okej att ha när man inte kan jobba eftersom man inte kommer åt någonting i datorn längre.
Mer möten och utbildning imorgon, sen yoga o mastodontkör.
Torsdag med möten och sånglek på ÖMH.
Fredag med mer möten och utbildning.
Tjoho.
Jävla skit.
Sen har jag en förjävligt jobbig träningsvärk.
CURSE YOU F&S!
DAMN YOU...
curse you..
Stranger than you dreamt it.. can you even bare to look..
Me? I don't bend that way!
Åh vad det är skönt med fina harmoniska, glada dagar.
Visst jag var hur slö och trött som helst i morse. Men det har varit en bra dag från första stund.
Skönt att känna att jag kan bidra med saker på jobbet.
Sen kan jag (fortfarande) inte säga nej. Men vadå, det är väl bra att visa sig villig att ta på sig saker när man är så nyanställd? (och prata kan jag ju, och scenskräck har jag inte heller...)
Nej, nu är det roligt att jobba! Även fast det är apatiskt-segt emellanåt. Och sen kommer dagar som imorgon då jag har två möten exakt samtidigt som vi ska lämna en testrapport till IT. Får bli en tidig morgon imorgon, om jag lyckas. Har inte hunnit läsa in mig på det som ska diskuteras på ena mötet heller.
Hursom. Bra dag idag.
Igår var också en bra dag. Jag blir så glad av F&S och brädan. Det är en sån endorfinkick så det är nästan jobbigt.
Kvällens yoga var också helt.. sjuk. Ibland undrar jag hur hon tänker, instruktören. Åt vilket håll ska man böja sig och varifrån vilken led då? Hon kan inte ha leder där alla andra har dom.
Tänk såhär...
Du sitter på rumpan med båda benen utsträckta framför dig.
Ta så det högra benet och sätt foten vid låret på det vänstra (foten i mattan, knät uppåt).
Sträck fram båda armarna över det vänstra benet.
Ta höger arm och böj den runt det högra benet.
Ta din vänstra arm runt ryggen och försök fatta tag i din högra hand.
Båda benen ska vara starka. Det vänstra rakt ut med tårna mot taket.
Sitt så i ett par tre andetag, skifta sen rörelsen åt vänster.
Tydligen ska den rörelsen frigöra bröstkorgen och bålen så de öppnar upp sig.
Skulle inte tro det.
I DON'T BEND THAT WAY!!
Men det är skönt efter yogan när jag är så där härligt groggy och tokförvirrad.
Kvällens körövning.
Kören vi gör Mendelssohnprojektet var med. Och tja, vi var många och det lät väl fläckvis helt okej. Andra fläckar var rent ut sagt bedrövliga. Men perfektionen ska inte inträffa förrän 28 mars, det är ju trots allt en månad kvar...
Förstår inte varför han envisas med att kalla mig för Mia....
Visst jag var hur slö och trött som helst i morse. Men det har varit en bra dag från första stund.
Skönt att känna att jag kan bidra med saker på jobbet.
Sen kan jag (fortfarande) inte säga nej. Men vadå, det är väl bra att visa sig villig att ta på sig saker när man är så nyanställd? (och prata kan jag ju, och scenskräck har jag inte heller...)
Nej, nu är det roligt att jobba! Även fast det är apatiskt-segt emellanåt. Och sen kommer dagar som imorgon då jag har två möten exakt samtidigt som vi ska lämna en testrapport till IT. Får bli en tidig morgon imorgon, om jag lyckas. Har inte hunnit läsa in mig på det som ska diskuteras på ena mötet heller.
Hursom. Bra dag idag.
Igår var också en bra dag. Jag blir så glad av F&S och brädan. Det är en sån endorfinkick så det är nästan jobbigt.
Kvällens yoga var också helt.. sjuk. Ibland undrar jag hur hon tänker, instruktören. Åt vilket håll ska man böja sig och varifrån vilken led då? Hon kan inte ha leder där alla andra har dom.
Tänk såhär...
Du sitter på rumpan med båda benen utsträckta framför dig.
Ta så det högra benet och sätt foten vid låret på det vänstra (foten i mattan, knät uppåt).
Sträck fram båda armarna över det vänstra benet.
Ta höger arm och böj den runt det högra benet.
Ta din vänstra arm runt ryggen och försök fatta tag i din högra hand.
Båda benen ska vara starka. Det vänstra rakt ut med tårna mot taket.
Sitt så i ett par tre andetag, skifta sen rörelsen åt vänster.
Tydligen ska den rörelsen frigöra bröstkorgen och bålen så de öppnar upp sig.
Skulle inte tro det.
I DON'T BEND THAT WAY!!
Men det är skönt efter yogan när jag är så där härligt groggy och tokförvirrad.
Kvällens körövning.
Kören vi gör Mendelssohnprojektet var med. Och tja, vi var många och det lät väl fläckvis helt okej. Andra fläckar var rent ut sagt bedrövliga. Men perfektionen ska inte inträffa förrän 28 mars, det är ju trots allt en månad kvar...
Förstår inte varför han envisas med att kalla mig för Mia....
Rastlös
Jaha, vad ska man göra nu då?
Drygt 5 kvart kvar tills jag kan gå till F&S och skivstången.
Och lagat mat och ätit har jag gjort (gott - mätt).
Diskat också.
Nu då?
Har inte ro i kroppen till någon av mina olästa böcker eller till en sångstund till.
Me don't like rastlöshet!
Alls!
Drygt 5 kvart kvar tills jag kan gå till F&S och skivstången.
Och lagat mat och ätit har jag gjort (gott - mätt).
Diskat också.
Nu då?
Har inte ro i kroppen till någon av mina olästa böcker eller till en sångstund till.
Me don't like rastlöshet!
Alls!
What a wonderful world
Ibland har man såna där dagar då allt är bara att stoppa i soptunnan och glömma bort. Andra dagar är helt enkelt underbara.
En sån där underbar har jag haft idag. Och det går nästan inte sätta fingret på exakt vad det är som varit så bra.
Försov mig. Det är inte så himla bra.
Hann med tidiga bussen (missade den inte med övergångsstället som jag gjorde igår).
Fick saker gjorda på jobbet - innan mötet.
Test-miljön på nya systemet är bra. Flera Aha/Åhå/'Kan-man-göra-så'-upplevelser och sen var det helt plötsligt lunch.
Paco's färska pasta är alltid god.
Sen hann jag med att göra en del på eftermiddagen också. Helt märkligt. Och det gick bra att jobba 'rätt'. Yogan var bara skön, sträckte iofs rätt häftigt på väl valda ställen, men det ska det ju göra.
Kören, älskade kören.. det var bara glädje. Och relativt bra lät det också. Mendelssohn kommer nog inte rotera frenetiskt där i slutet av mars ändå.
Bara en så bra dag. Harmoni överallt. Så ofattbart skönt. Låt det nu bara hålla i sig resten av veckan så löser sig resten :)
Kärlek!
Stick to the plan G'ddamit!
Yoga, Wobbler och Vin med tjejerna var helt klart rätt recept idag.
Även fast en del andra tankar snurrar runt som bäst kvällstid.
Såna där tankar som får mig att vilja ändra planen, som får mig att känna mig som en.. tja, stalker är väl för häftigt uttryck, men åt det hållet iaf. Nej, hålla sig till planen, så mår jag nog bäst..
Och det nya körkortet ligger och väntar på posten. Skrämmande om något, för kortet.. är rent ut sagt.. tja, fult. Skrämmande för att 10 år har gått, och fort har det hänt också. Vad har jag egentligen åstadkommit sen dess?
Sova är nog en bra plan.. för försovning har blivit något av en trend..
Stick to it! The good parts, the rest is just.. blah
Även fast en del andra tankar snurrar runt som bäst kvällstid.
Såna där tankar som får mig att vilja ändra planen, som får mig att känna mig som en.. tja, stalker är väl för häftigt uttryck, men åt det hållet iaf. Nej, hålla sig till planen, så mår jag nog bäst..
Och det nya körkortet ligger och väntar på posten. Skrämmande om något, för kortet.. är rent ut sagt.. tja, fult. Skrämmande för att 10 år har gått, och fort har det hänt också. Vad har jag egentligen åstadkommit sen dess?
Sova är nog en bra plan.. för försovning har blivit något av en trend..
Stick to it! The good parts, the rest is just.. blah
Tisdag? Fredag? Tisdag!
Så jäla mycket Tisdag det varit idag. Helt sjukt.
Börjar dagen lite fint med att försova mig (min säng är FÖR skön.. och jag drömmer FÖR gott), skippa frukosten och slänga mig ut.
Bara det gör hela dagen förstörd. Jag menar, varför stressar jag när jag vet att jag har plus på flexen, ska jobba länge och inte alls är stressad, egentligen. Fel känns det hur som.
Jobba har väl gått sådär idag. Inte många rätt har det blivit. Men som tur (?) är har K varit exakt lika dan. Så där har vi gått omkring, två förvirrade, trötta, hjärndöda tomtar som bara har gjort orätt. Och sen blev det stor fredagsfeeling på eftermiddagskaffet. Fredagshumor, på en Tisdag! Det blev inte direkt lättare att jobba "rätt" efter det.
Som grädde på moset så är det bräd-tisdag. Och det kan jag erkänna, det är en mycket dålig idé att gå på bräda när man är så trött/förvirrad/mosig som jag varit. Det blir så fel. Jag snubblade dock inte på några hårnålar, även om risken var överhängande. Höll dock på att missa brädan vid dubbelhoppen. Farligt! Genomled passet utan större motivation, orkade inte in i kaklet, sista två cardio-låtarna är rena rama döden för trästocksben (men på ett annat plan är det roligt, instruktören är fin att se på (och luktar gott) och det resulterar ju i bra saker)..
Måste skärpa till maten också. Ätit skräp januari ut.. och det märks. Julkilot är inte väck än..
Och, i en annan värld. Gick på spexets provföreställning i lördags. Och kände ingen som helst saknad (eller jo, lite, men mest efter att styra och ställa). Men det blir nog bra.. (pausa för internt skämt-skratt) i mars.
Imorgon jobb, yoga och vin på Wobbler med körtjejerna. Lite lyx i vardagen när herrstämmorna har enskild övning med Maestro.
Och, tack Vickisen för Sade! Hade glömt att jag hade en skiva liggandes - värsta perfekta kvällslyssningen :)
Och nu är Tisdagen snart slut. En ny bok ligger o väntar, och sen blir det onsdag, och onsdagar är ju som alla vet, rätt bra :)
Kärlek!
Börjar dagen lite fint med att försova mig (min säng är FÖR skön.. och jag drömmer FÖR gott), skippa frukosten och slänga mig ut.
Bara det gör hela dagen förstörd. Jag menar, varför stressar jag när jag vet att jag har plus på flexen, ska jobba länge och inte alls är stressad, egentligen. Fel känns det hur som.
Jobba har väl gått sådär idag. Inte många rätt har det blivit. Men som tur (?) är har K varit exakt lika dan. Så där har vi gått omkring, två förvirrade, trötta, hjärndöda tomtar som bara har gjort orätt. Och sen blev det stor fredagsfeeling på eftermiddagskaffet. Fredagshumor, på en Tisdag! Det blev inte direkt lättare att jobba "rätt" efter det.
Som grädde på moset så är det bräd-tisdag. Och det kan jag erkänna, det är en mycket dålig idé att gå på bräda när man är så trött/förvirrad/mosig som jag varit. Det blir så fel. Jag snubblade dock inte på några hårnålar, även om risken var överhängande. Höll dock på att missa brädan vid dubbelhoppen. Farligt! Genomled passet utan större motivation, orkade inte in i kaklet, sista två cardio-låtarna är rena rama döden för trästocksben (men på ett annat plan är det roligt, instruktören är fin att se på (och luktar gott) och det resulterar ju i bra saker)..
Måste skärpa till maten också. Ätit skräp januari ut.. och det märks. Julkilot är inte väck än..
Och, i en annan värld. Gick på spexets provföreställning i lördags. Och kände ingen som helst saknad (eller jo, lite, men mest efter att styra och ställa). Men det blir nog bra.. (pausa för internt skämt-skratt) i mars.
Imorgon jobb, yoga och vin på Wobbler med körtjejerna. Lite lyx i vardagen när herrstämmorna har enskild övning med Maestro.
Och, tack Vickisen för Sade! Hade glömt att jag hade en skiva liggandes - värsta perfekta kvällslyssningen :)
Och nu är Tisdagen snart slut. En ny bok ligger o väntar, och sen blir det onsdag, och onsdagar är ju som alla vet, rätt bra :)
Kärlek!
Än vibbar det här, än vibbar det där, än vibbar det ner i diket!
Det här med "vibbar" är svårt. Har haft en skön vibb några veckor. Och vill behålla den då det verkar vibba mer och mer. Men så, när jag väl börjar fundera mer kring det, så känns det som jag överdrivit och det kanske inte vibbar alls. What a girl to do..
kanske bäst att följa sin mammas råd, ni vet, en mamma har alltid rätt.
Rådet? "Inte verka så desperat, är bara att hålla en blick lite längre, sen så"
Men ja, det var på 60-talet det.
Ska se om det vibbar mer den här veckan, sen får vi se om det läggs i malpåse eller inte.
Annars så är läget stabilt.
Mår gott på insidan.
Fått in en bra träningsrutin för våren. Ska bara utöka den med ett pass till i veckan så blir det nog fenomenalt. Ny favorit på träningshimlen - Skivstång. Testade nån gång i ett annat liv. Och det bet inte. Men nu bet det ordentligt. Två pass hittills och jo - tack, det känns! Blir ett fint strykekomplement till brädan (cardio), yogan (inre lugn) och plattpasset (idiotin). Svåra är dock att hitta ett bra plattpass, med en bra ledare, på en bra tid. De hittills testade, och bra, ledarna, är ju samtidigt med något annat skojsigt. Man kan inte dela sig i två. Lite negativt då, i all glory. Både på brädan och skivstången ska ledarna börja med headset (mikrofon), och på båda passen som de kört hittills har det blivit sjuk rundgång. Mitt fina vänsteröra mådde inte bra i tisdags, och i söndags så var det överdåligt efter rundgången. Tjuttjuttjuttjuttjut. Måste jag börja träna med plugg nu också, och inte bara när jag sjunger i orgeln (orkestern)? Blir så trött...
Älsklingskören jobbar vidare med vårens stora Mendelssohn-projekt. Gubben skrev helt sjukt skön musik. Men lätt vet jag inte om jag vill kalla det. Första problemet - spraket! Tyska är inte min grej. Alls. Andra problemet - tonhöjden! Högt som f-n, och övningarna låter som om vi plågar livet ur en skock marskatter. Tredje problemet - nej, det finns nog bara två problem. Har anmält mig frivillig till en liten trio(damkör)-grej mot solisten. Får se vad Maestro säger, han lät inte helt avig vid första tanken, så får vi se om han ändrar sig eller inte.
Mycket på jobbet.
Ska bli PA (produktionsansvarig/arbetsledare) för en undersökning, och det är utbildning på G. Första heldagen gjordes i Sthlm i torsdags, lång dag med korvstoppning, men bra. Och som kronan på verket hann jag äta en sväng med E innan tåget hem. (och boka tågbiljetter från Verket gick ju sådär. Skitsystem)
Andra heldagen till veckan. Och framåt mars ska jag gå över på heltid som PA. Sjukt egentligen. Men det ska, trots allt, bli roligt. Som ni vet, jag gillar det där med ansvar.
Vad ska man göra med alla slantar som blir över och läggs på hög?
Bygga högre högar?
Åka bort?
Både K på jobbet och M i kören åker till Thailand.
Jag är inte aaaaalls avundsjuk.
Jag vill också.
Åka någonstans. Inte nödvändigtvis Thailand.. men någon annanstans än här.
Typ.. London, Rom, Paris, Köpenhamn.. Irland, Edinburgh, Provance..
Sällskap?
//Curly M
(som gick till frissan o sa: "ge mig lockar" och så blev det..)
kanske bäst att följa sin mammas råd, ni vet, en mamma har alltid rätt.
Rådet? "Inte verka så desperat, är bara att hålla en blick lite längre, sen så"
Men ja, det var på 60-talet det.
Ska se om det vibbar mer den här veckan, sen får vi se om det läggs i malpåse eller inte.
Annars så är läget stabilt.
Mår gott på insidan.
Fått in en bra träningsrutin för våren. Ska bara utöka den med ett pass till i veckan så blir det nog fenomenalt. Ny favorit på träningshimlen - Skivstång. Testade nån gång i ett annat liv. Och det bet inte. Men nu bet det ordentligt. Två pass hittills och jo - tack, det känns! Blir ett fint strykekomplement till brädan (cardio), yogan (inre lugn) och plattpasset (idiotin). Svåra är dock att hitta ett bra plattpass, med en bra ledare, på en bra tid. De hittills testade, och bra, ledarna, är ju samtidigt med något annat skojsigt. Man kan inte dela sig i två. Lite negativt då, i all glory. Både på brädan och skivstången ska ledarna börja med headset (mikrofon), och på båda passen som de kört hittills har det blivit sjuk rundgång. Mitt fina vänsteröra mådde inte bra i tisdags, och i söndags så var det överdåligt efter rundgången. Tjuttjuttjuttjuttjut. Måste jag börja träna med plugg nu också, och inte bara när jag sjunger i orgeln (orkestern)? Blir så trött...
Älsklingskören jobbar vidare med vårens stora Mendelssohn-projekt. Gubben skrev helt sjukt skön musik. Men lätt vet jag inte om jag vill kalla det. Första problemet - spraket! Tyska är inte min grej. Alls. Andra problemet - tonhöjden! Högt som f-n, och övningarna låter som om vi plågar livet ur en skock marskatter. Tredje problemet - nej, det finns nog bara två problem. Har anmält mig frivillig till en liten trio(damkör)-grej mot solisten. Får se vad Maestro säger, han lät inte helt avig vid första tanken, så får vi se om han ändrar sig eller inte.
Mycket på jobbet.
Ska bli PA (produktionsansvarig/arbetsledare) för en undersökning, och det är utbildning på G. Första heldagen gjordes i Sthlm i torsdags, lång dag med korvstoppning, men bra. Och som kronan på verket hann jag äta en sväng med E innan tåget hem. (och boka tågbiljetter från Verket gick ju sådär. Skitsystem)
Andra heldagen till veckan. Och framåt mars ska jag gå över på heltid som PA. Sjukt egentligen. Men det ska, trots allt, bli roligt. Som ni vet, jag gillar det där med ansvar.
Vad ska man göra med alla slantar som blir över och läggs på hög?
Bygga högre högar?
Åka bort?
Både K på jobbet och M i kören åker till Thailand.
Jag är inte aaaaalls avundsjuk.
Jag vill också.
Åka någonstans. Inte nödvändigtvis Thailand.. men någon annanstans än här.
Typ.. London, Rom, Paris, Köpenhamn.. Irland, Edinburgh, Provance..
Sällskap?
//Curly M
(som gick till frissan o sa: "ge mig lockar" och så blev det..)
Endorfinkick signerad F&S
Åååh, endorfinkick!
Det är så skönt att få den där (här) kicken efter besök på F&S. När jag bara vill skutta omkring, fast kroppen protesterar lite vagt "meeen du har ju nyss tränat", när det känns som en bra idé att svara "ja" på frågan från instruktören "ska vi ta det en gång till?" efter sista låten före nedvarvningen. När man innerst inne vet att man absolut inte skulle orka en gång till.
Men det är ju så härligt! :)
Som ni kanske förstår är det mindre ynk ikväll. Ynket tog sin väska och gick efter lite anti-ynk-medicin (läs: Nostalgitripp down memory lane) och gott om sömn. Sova är bra.
"Ska vi gå hem till dig, eller gå hem till mig?"
"You're posion.. running thorugh my veins"
Det är så skönt att få den där (här) kicken efter besök på F&S. När jag bara vill skutta omkring, fast kroppen protesterar lite vagt "meeen du har ju nyss tränat", när det känns som en bra idé att svara "ja" på frågan från instruktören "ska vi ta det en gång till?" efter sista låten före nedvarvningen. När man innerst inne vet att man absolut inte skulle orka en gång till.
Men det är ju så härligt! :)
Som ni kanske förstår är det mindre ynk ikväll. Ynket tog sin väska och gick efter lite anti-ynk-medicin (läs: Nostalgitripp down memory lane) och gott om sömn. Sova är bra.
"Ska vi gå hem till dig, eller gå hem till mig?"
"You're posion.. running thorugh my veins"
Ynk
Vissa kvällar vill man bara krypa ihop under filten och gny.
Sån har jag ikväll.
Allt, allt, ALLT går emot.
Usch.
Men det blir bättre imorrn :)
Sån har jag ikväll.
Allt, allt, ALLT går emot.
Usch.
Men det blir bättre imorrn :)
Vad bär 2009 på?
Så, nytt år, nya mål, nya funderingar.
Var otroligt skönt med semester över jul&nyår. Däremot kunde det fått vara några dagar till.. 2½ vecka gick allt för fort. Min bamseförkylning gjorde mig sällskap och det var väl inte riktigt bra kanske. Fick umgås med trollungarna (smådjävlarna) och familjen. Precis som jul ska vara. Lugnt och skönt. Sparkturer i "polar-farar"-väder (många minusgrader och blåst), konsert och en del böcker. Precis som planerat.
Nu efter hemkomst har det blivt jobb, tre träningspass (och sjukt med träningsvärk då jag inte tränat på en månad drygt), och så blir det "Vi sjunger ut julen"-konsert idag.
2009 blir nog minst lika bra som 2008, som var ett mycket bra år!
2008
Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Dirigerat min kör på konsert
Höll du några av dina nyårslöften?
Projektet "mig". Storsatsning med F&S och bättre mat. Stjärna i kanten till mig :)
Vilka länder besökte du?
Italien :)
Vilket datum från år 2007 kommer du alltid minnas, och varför?
3/5 Konserten i Novi Ligure (Egentligen hela Italien-resan), 14/8 fast tjänst Proffice, 1/12, fast tjänst Scb
Vad var din största framgång i år?
Dirigerandet gick bra! Fått två fasta tjänster. Förtroende från andra. Att jag lyckats med mina mål.
Största missödet?
Missöden? Inga stora klavertramp som jag minns.
Har du varit sjuk eller skadat dig?
Bamseförkylning december samt vad-sträckningen. Inget annat minnesvärt
Bästa köpet?
Soffan!
Vad spenderade du mest pengar på?
Italien och Soffan
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om år 2008?
Faurés Requiem
Blev du kär?
Nej, inte 2008 heller..
Bästa boken du läste?
Intressantast: Barack Obamas "Min Far hade en dröm". Och så sommardeckarna
Största musikaliska upptäckten?
Återupptäckt. Voicebox. En acapellagrupp från hemmavid där "min" Bellman är med.
Något du önskade dig och fick?
Fast jobb
Årets bästa film?
Ingen som står ut.
Vad gjorde du på din födelsedag? Hur många år fyllde du?
Var sjukt förkyld. Gick på julkonsert
Hur skulle du beskriva din stil år 2008?
Vuxnare. Genomtänkt. Tröjor
Vad fick dig att må bra?
Alla besöken på F&S. Förtroende och beröm från maestro
Vilken politisk debatt engagerade dig mest?
Amerikanska presidentvalet.
Vem saknade du?
Familjen. Alltid.
De bästa nya människorna du träffade?
Ju mer jag lär känna mina kollegor desto bättre blir det
En värdefull läxa du lärt dig i år?
Jag fungerar bra under stress. Men när väl väggen är nådd blir det tvärstopp och emotional-overload. Mycket obra. Men nu vet jag var gränsen ligger.
Årets stad?
Novi Ligure
Årets fest?
Körens vårfest
Årets näst bästa fest?
Går inte gradera fester jag knappt minns..
Årets nyårslöften?
Hårdkörning på F&S. Målen för 2009 ligger fasta.
Var otroligt skönt med semester över jul&nyår. Däremot kunde det fått vara några dagar till.. 2½ vecka gick allt för fort. Min bamseförkylning gjorde mig sällskap och det var väl inte riktigt bra kanske. Fick umgås med trollungarna (smådjävlarna) och familjen. Precis som jul ska vara. Lugnt och skönt. Sparkturer i "polar-farar"-väder (många minusgrader och blåst), konsert och en del böcker. Precis som planerat.
Nu efter hemkomst har det blivt jobb, tre träningspass (och sjukt med träningsvärk då jag inte tränat på en månad drygt), och så blir det "Vi sjunger ut julen"-konsert idag.
2009 blir nog minst lika bra som 2008, som var ett mycket bra år!
2008
Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Dirigerat min kör på konsert
Höll du några av dina nyårslöften?
Projektet "mig". Storsatsning med F&S och bättre mat. Stjärna i kanten till mig :)
Vilka länder besökte du?
Italien :)
Vilket datum från år 2007 kommer du alltid minnas, och varför?
3/5 Konserten i Novi Ligure (Egentligen hela Italien-resan), 14/8 fast tjänst Proffice, 1/12, fast tjänst Scb
Vad var din största framgång i år?
Dirigerandet gick bra! Fått två fasta tjänster. Förtroende från andra. Att jag lyckats med mina mål.
Största missödet?
Missöden? Inga stora klavertramp som jag minns.
Har du varit sjuk eller skadat dig?
Bamseförkylning december samt vad-sträckningen. Inget annat minnesvärt
Bästa köpet?
Soffan!
Vad spenderade du mest pengar på?
Italien och Soffan
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om år 2008?
Faurés Requiem
Blev du kär?
Nej, inte 2008 heller..
Bästa boken du läste?
Intressantast: Barack Obamas "Min Far hade en dröm". Och så sommardeckarna
Största musikaliska upptäckten?
Återupptäckt. Voicebox. En acapellagrupp från hemmavid där "min" Bellman är med.
Något du önskade dig och fick?
Fast jobb
Årets bästa film?
Ingen som står ut.
Vad gjorde du på din födelsedag? Hur många år fyllde du?
Var sjukt förkyld. Gick på julkonsert
Hur skulle du beskriva din stil år 2008?
Vuxnare. Genomtänkt. Tröjor
Vad fick dig att må bra?
Alla besöken på F&S. Förtroende och beröm från maestro
Vilken politisk debatt engagerade dig mest?
Amerikanska presidentvalet.
Vem saknade du?
Familjen. Alltid.
De bästa nya människorna du träffade?
Ju mer jag lär känna mina kollegor desto bättre blir det
En värdefull läxa du lärt dig i år?
Jag fungerar bra under stress. Men när väl väggen är nådd blir det tvärstopp och emotional-overload. Mycket obra. Men nu vet jag var gränsen ligger.
Årets stad?
Novi Ligure
Årets fest?
Körens vårfest
Årets näst bästa fest?
Går inte gradera fester jag knappt minns..
Årets nyårslöften?
Hårdkörning på F&S. Målen för 2009 ligger fasta.
Jul, Jul, strålande julsemester!
Såå, då var väskan packad. Disken diskad. Blommorna vattnade och det börjar närma sig.
ÄNTLIGEN julsemester. Äntligen, äntligen, äntligen!
Det är så skönt med lite ledighet att orden inte riktigt finner sig.
Sista veckan här har varit lite.. tja, fulltecknad. Förutom bamseförkylningen så har det inte direkt funnits tid till något.
Körens julfest i onsdags var fin. Snacka Paradvåning. Komplett med kökingång och serveringsgång. Hur häftigt som helst. Var inte bara jag som blev helt paff. Skönt med lite prat med körvännerna. Skönsång från Maestro (finfin varm baryton), och vacker sång från Rosen. God mat och ännu mer prat. Övning inför jul & nyår. Jag är inte med. Tack och lov. För någon sångröst lär jag inte ha då heller.
Torsdagen var liiite, liite seg. Men jobbets julfest blev bra! Jag toastade och fick beröm för att jag var tydlig och rak. (och hes, men det fick jag inget beröm för). Dans med resten av verket efteråt. Ögongodismannen (om ni minns) är fortfarande bland de snyggaste, praktexemplaren av arten "man" jag känner till. Men ja. Hem med sista bussen och några timmars sömn inför dagens vedermödor. Vi hade dock en rätt bra förmiddag med saker som ramlade på plats, och saker som ramlade ur plats. Rynkade pannor och frågetecken. Sen godisbuffé till 2-fikat där vi i julfestkommittén fick välförtjänt tack från Avdelningschefen. Och ingen tidig hemgång blev det heller. Blev faktiskt plus på flexen även idag. Dryga nio timmar blev det till slut på tre veckor. Och nya fina id-/passerkortet har jag fått också. Ser inte klok ut. Men det gör iofs ingen.
Näpp, nu sova så jag inte missar bussen till tåget till Sthlm och efterlängtad fika med E innan expressen till flyget till norr.
God Jul och Gott Nytt alla fina människor där ute!
Kärlek!
ÄNTLIGEN julsemester. Äntligen, äntligen, äntligen!
Det är så skönt med lite ledighet att orden inte riktigt finner sig.
Sista veckan här har varit lite.. tja, fulltecknad. Förutom bamseförkylningen så har det inte direkt funnits tid till något.
Körens julfest i onsdags var fin. Snacka Paradvåning. Komplett med kökingång och serveringsgång. Hur häftigt som helst. Var inte bara jag som blev helt paff. Skönt med lite prat med körvännerna. Skönsång från Maestro (finfin varm baryton), och vacker sång från Rosen. God mat och ännu mer prat. Övning inför jul & nyår. Jag är inte med. Tack och lov. För någon sångröst lär jag inte ha då heller.
Torsdagen var liiite, liite seg. Men jobbets julfest blev bra! Jag toastade och fick beröm för att jag var tydlig och rak. (och hes, men det fick jag inget beröm för). Dans med resten av verket efteråt. Ögongodismannen (om ni minns) är fortfarande bland de snyggaste, praktexemplaren av arten "man" jag känner till. Men ja. Hem med sista bussen och några timmars sömn inför dagens vedermödor. Vi hade dock en rätt bra förmiddag med saker som ramlade på plats, och saker som ramlade ur plats. Rynkade pannor och frågetecken. Sen godisbuffé till 2-fikat där vi i julfestkommittén fick välförtjänt tack från Avdelningschefen. Och ingen tidig hemgång blev det heller. Blev faktiskt plus på flexen även idag. Dryga nio timmar blev det till slut på tre veckor. Och nya fina id-/passerkortet har jag fått också. Ser inte klok ut. Men det gör iofs ingen.
Näpp, nu sova så jag inte missar bussen till tåget till Sthlm och efterlängtad fika med E innan expressen till flyget till norr.
God Jul och Gott Nytt alla fina människor där ute!
Kärlek!
Borttappad röst
Jaha, så var man praktförkyld då. Inte så farligt egentligen, förutom att rösten helt och hållet försvunnit. Eller ja, idag låter det om mig ändå. Igår var det lite sisådär om den saken.
Körövningen i onsdags gick ju fint. Och även torsdag och fredag var väl rätt hyfsade. Mådde väl sådär, men man ska ju inte klaga. Tvättstugelek på fredagkväll och rätt olustig känsla i nosen. Lucialördagen spenderades i soffan. Hela dan. Frampå aftonen slog det mig att jag ju lovat toasta på spexets vintersittning och bestämde mig lite raskt att faktiskt orka gå iväg. Det var dumt. Jag pratade. Jag sjöng (även fast det gjorde fläckvis ont). Sen försvann rösten gradvis. Frampå natten när det var dags att gå hem var det inte mycket ljud kvar. Stackars stämband. I söndags så var jag tyst. Jag, soffan, och vintersport. Klockrent! Så igår. Kom till jobbet, hejade lite på folk, ljudlöst. Och så ringer den rackarns telefonen.. tror det kom ljud först efter jag rabblat hela hälsningsfrasen. Och det var knappt det. Kändes inte bra alls.
Och idag låter jag lite mer, en aning iaf. Det kommer lite toner tom när jag försökt. Men jag har väl kanske 5, till skillnad mot 2½ oktav i vanliga fall. Nu är skräcken att jag förstört rösten helt genom att inte vila den ordentligt... vilken sorg det skulle vara. Usch, det tänker vi inte på.
Problemet med adventsförkylningen anno 2008 är att jag inte är sjuk. Jag är bara förkyld. Och det är helt sjukt. För om man vore sjuk så skulle det ju gå att vara hemma och vila. Men eftersom jag inte är sjuk så finns ingen ro i kroppen till sånt... trams.
Nej, nu vila lite i soffan till dålig film. Sen sova ordentligt så jag orkar morgondagen med jobb, fika, körens julfest, torsdagen med jobb och jobbets julfest, samt fredagen med jobb och packning innan semestern tar vid på lördag. Attans att man ska ha så mycket att göra på slutet innan en ledighet. Sjukt.
Kärlek!
Körövningen i onsdags gick ju fint. Och även torsdag och fredag var väl rätt hyfsade. Mådde väl sådär, men man ska ju inte klaga. Tvättstugelek på fredagkväll och rätt olustig känsla i nosen. Lucialördagen spenderades i soffan. Hela dan. Frampå aftonen slog det mig att jag ju lovat toasta på spexets vintersittning och bestämde mig lite raskt att faktiskt orka gå iväg. Det var dumt. Jag pratade. Jag sjöng (även fast det gjorde fläckvis ont). Sen försvann rösten gradvis. Frampå natten när det var dags att gå hem var det inte mycket ljud kvar. Stackars stämband. I söndags så var jag tyst. Jag, soffan, och vintersport. Klockrent! Så igår. Kom till jobbet, hejade lite på folk, ljudlöst. Och så ringer den rackarns telefonen.. tror det kom ljud först efter jag rabblat hela hälsningsfrasen. Och det var knappt det. Kändes inte bra alls.
Och idag låter jag lite mer, en aning iaf. Det kommer lite toner tom när jag försökt. Men jag har väl kanske 5, till skillnad mot 2½ oktav i vanliga fall. Nu är skräcken att jag förstört rösten helt genom att inte vila den ordentligt... vilken sorg det skulle vara. Usch, det tänker vi inte på.
Problemet med adventsförkylningen anno 2008 är att jag inte är sjuk. Jag är bara förkyld. Och det är helt sjukt. För om man vore sjuk så skulle det ju gå att vara hemma och vila. Men eftersom jag inte är sjuk så finns ingen ro i kroppen till sånt... trams.
Nej, nu vila lite i soffan till dålig film. Sen sova ordentligt så jag orkar morgondagen med jobb, fika, körens julfest, torsdagen med jobb och jobbets julfest, samt fredagen med jobb och packning innan semestern tar vid på lördag. Attans att man ska ha så mycket att göra på slutet innan en ledighet. Sjukt.
Kärlek!
Le mot mig och jag ska visa dig vem jag är
Fina känslor idag.
Ren och oförfalskad glädje i körsalen under sista riktiga körövningen innan jul & nyår (nästa vecka räknas inte då vi ska ha julfest då...). Så skönt att kunna skratta åt allt och inget. Eller "inget". Vi har märkt, M och jag, att det är otroligt fascinerande att se på Maestro när han leder. Och vissa gånger, som ikväll, är det sjukt svårt att se på honom och inte le brett, fnittra, eller skratta. Och det kan vi göra utan att vi får "onda ögat". Iofs var han mer ute och cyklade på pianot ikväll än vanligt. Men det var helt klart en härlig kväll. Bara en massa gamla goda julsånger i goda vänners lag där glädjen var högt och inget kunde vara fel. Det som är så härligt med kör. Eller iaf med min kör. Vi är vänner. Allihopa, över generationsgränser, och även med de som iaf jag aldrig skulle försöka bli bekant med i andra sammanhang.
Däremot undrar jag, hur vissa på jobbet, kan med sig själva att sitta och småprata (relativt högt) när dels Ec pratar, eller när någon annan kollega pratar under enhetsmötet. Helt sjukt störande, och ett ganska omoget, prepubertalt beteende. Från 40+'are. Men de tystnade fint när lönerevisionen kom på tal.
Nu sova och ladda för 7 arbetsdagar och 3 julfester (på 5 dar) innan julsemestern. För det lär behövas. Speciellt nu när jag kämpar i motvind mot årets adventsförkylning (slog mig i huvet med en febertopp i söndagskväll efter O helga natt), och min trasiga vadmuskel.
Vila, oförfalskad glädje, stora hjärtliga leenden, och gemenskap läker bättre än någon medicin.
Ren och oförfalskad glädje i körsalen under sista riktiga körövningen innan jul & nyår (nästa vecka räknas inte då vi ska ha julfest då...). Så skönt att kunna skratta åt allt och inget. Eller "inget". Vi har märkt, M och jag, att det är otroligt fascinerande att se på Maestro när han leder. Och vissa gånger, som ikväll, är det sjukt svårt att se på honom och inte le brett, fnittra, eller skratta. Och det kan vi göra utan att vi får "onda ögat". Iofs var han mer ute och cyklade på pianot ikväll än vanligt. Men det var helt klart en härlig kväll. Bara en massa gamla goda julsånger i goda vänners lag där glädjen var högt och inget kunde vara fel. Det som är så härligt med kör. Eller iaf med min kör. Vi är vänner. Allihopa, över generationsgränser, och även med de som iaf jag aldrig skulle försöka bli bekant med i andra sammanhang.
Däremot undrar jag, hur vissa på jobbet, kan med sig själva att sitta och småprata (relativt högt) när dels Ec pratar, eller när någon annan kollega pratar under enhetsmötet. Helt sjukt störande, och ett ganska omoget, prepubertalt beteende. Från 40+'are. Men de tystnade fint när lönerevisionen kom på tal.
Nu sova och ladda för 7 arbetsdagar och 3 julfester (på 5 dar) innan julsemestern. För det lär behövas. Speciellt nu när jag kämpar i motvind mot årets adventsförkylning (slog mig i huvet med en febertopp i söndagskväll efter O helga natt), och min trasiga vadmuskel.
Vila, oförfalskad glädje, stora hjärtliga leenden, och gemenskap läker bättre än någon medicin.
P.s
Mina julklappsinköp är klara. Är era?
Mina julklappsinköp är klara. Är era?
Jag gillar beröm!
Kvällen avrundas till tonerna av Peter Jöbacks julskiva (ja, jag gillar den, men inte honom så värst), och känslan av att jag faktiskt kan, att jag är bra på att sjunga.
Beröm sitter fint. Otroligt fint. Speciellt när det kommer från min maestro som, trots allt, är en viktig person för mig. Han gillade helt enkelt hur det lät när jag sjöng "Hear my prayer" för/med honom efter körövningen idag.
Tog oss bara två månader från första försöket tills det faktiskt blev av.
Han kallade mig för en lyrisk sopran. Vilket nog är bra. För särskilt dramatisk är jag inte.
Men ja, me like. Så det blir en vända solo på den till våren.
En härlig utmaning till mig!
Tränade igår. Roligt men smärtsamt.
45 min massage idag. Massörskan gick in på djupet på vissa smärtpunkter jag har i nacke/axlar. Och nu gör det helt enkelt jävligt ont på den vänstra sidan. Hon fick även känna på min onda vad, och konstaterar att jag förmodligen har en sträckning i den djupa vadmuskeln. Ont gör det oavsett. Så ingen träning imorgon - utan kanske först på lördag.
Och, och, ÖBO har lagat de trasiga plattorna på min spis! Så nu är de inte en elektrisk eldfara längre!
Och, och, i går eftermiddag hade jag alla behörigheter jag behöver på jobbet även på mitt nya id. Tog bara två arbetsdar. Och då fick jag rodda ihop det mesta själv. Har flyttat kontor också. Blir nog bra i det nya, större, rummet.
Så, bara 2½ vecka kvar till julsemester. Ska jobba ihop 12,5 timme flex innan dess, lär ju gå sådär. På tre dar har jag lyckats med typ 1. Borde bli 1 i morgon med.. och gärna på fredag med.
Hemlängtan.
Till norr.
Till koklappning och snö och trollungar och föräldrar och vila och släkt.
Beröm sitter fint. Otroligt fint. Speciellt när det kommer från min maestro som, trots allt, är en viktig person för mig. Han gillade helt enkelt hur det lät när jag sjöng "Hear my prayer" för/med honom efter körövningen idag.
Tog oss bara två månader från första försöket tills det faktiskt blev av.
Han kallade mig för en lyrisk sopran. Vilket nog är bra. För särskilt dramatisk är jag inte.
Men ja, me like. Så det blir en vända solo på den till våren.
En härlig utmaning till mig!
Tränade igår. Roligt men smärtsamt.
45 min massage idag. Massörskan gick in på djupet på vissa smärtpunkter jag har i nacke/axlar. Och nu gör det helt enkelt jävligt ont på den vänstra sidan. Hon fick även känna på min onda vad, och konstaterar att jag förmodligen har en sträckning i den djupa vadmuskeln. Ont gör det oavsett. Så ingen träning imorgon - utan kanske först på lördag.
Och, och, ÖBO har lagat de trasiga plattorna på min spis! Så nu är de inte en elektrisk eldfara längre!
Och, och, i går eftermiddag hade jag alla behörigheter jag behöver på jobbet även på mitt nya id. Tog bara två arbetsdar. Och då fick jag rodda ihop det mesta själv. Har flyttat kontor också. Blir nog bra i det nya, större, rummet.
Så, bara 2½ vecka kvar till julsemester. Ska jobba ihop 12,5 timme flex innan dess, lär ju gå sådär. På tre dar har jag lyckats med typ 1. Borde bli 1 i morgon med.. och gärna på fredag med.
Hemlängtan.
Till norr.
Till koklappning och snö och trollungar och föräldrar och vila och släkt.