En sån j*la dag..

Blä
Usch
Fy
Gluuuurgh
Huu
Pucko.

Huvudvärk.

Bluescreen.

Blä
Usch
Fy
Fan
Pucko.

SATC

Så, då har jag sällat mig till skaran som sett Sex and the City-filmen då.
Måste nog säga att jag aldrig var en ultra-freak-SATC-tittare då när det gick på TV första vändan.
Men jag har sett min beskärda del av avsnitt, skrattat, gråtit och blundat (!) när det gått väl hett till. På något sätt har jag väl identifierat mig med dem, det där sökandet efter något bättre, mer förfinat, lyckligare?
Filmen då?
Tja, 2½ timme blev väl långt. 1½ hade räckt för att täcka in allt de säger.
Men bra, många småfnitter, lite "oj, ska jag gråta nu"-ögonblick, och några hästgarv. Allt utom lite action helt enkelt.
Nej, inte super, men inte heller sämre än godkänd.

Tänk om man kunde hitta det där.. Där uttrycket "den ende" verkligen finner sin plats. Där man kan säga, utan att verka banal
"Forever mine, forever thine, forever ours"
(ursäkta felciteringen, men innebörden är rätt)

---
Träningsvärk deluxe idag.
Trodde inte jag fått någon av spinningen. Men så, igår efter jobbet när jag sätter mig på cykeln - då kändes det. Men hem och äta och in till F&S för medelpass. Samma pass som i torsdags, fast med skor och i vettigare klädsel. Helt klart bättre, och tyngre. Men ledaren var lika bra (och lika sevärd - sjukt bruna ögon). Så idag har det gjort ont ont i lårmuskler och vader. Men det är skönt, och jag ler när jag tänker på det. Nästan så man skulle tro att jag blir lycklig av det. (f.ö sa M på jobbet idag "har du gått ner i vikt?!?!" och jag blev urlycklig, log länge sen - så lite gör så mycket!)

--
Imorgon kör igen - har längtat, och längtar.
Mycket stort och härligt på programmet, som är tidsoptimistiskt skrivet, men det är ju bra.
Ser framemot att träffa alla igen. Se vad som finns där. Eller inte.

Näpp virusscan klar.
Sovdags då - imorgon blir det ingen slöcykling till jobbet, cykeln är hos doktorn och jag måste gå. Skojsigt.

Fortfarande tråkigt

Spinning + Norrlandstrollet = Mycket osant.

Det är fortfarande på ungefär samma tråkighetsnivå som gym. Nästintill outhärdligt. Tårna domnar, ryggen ömmar och svetten lackar. Nej tack. Inget mer för mig. Håller mig nog till det jag förstår istället.
(Och det kommer nog bli en del träningsbloggande framöver, det är för att peppa mig själv, och för att jag ska inse hur jävla duktig jag egentligen är, sådetså)
Känner mig stark.

En annan sak.
Hur ofta springer man på folk som man känner att man skulle kunna prata om allt med?
Jag bara undrar..

Det blir inte alltid som man tänkt sig...

I dagens plan fanns

Jobba
After Work
Yoga

Det blev

Jobba
After Work
Medel

2 av 3 kanske låter som ett bra resultat, men inte riktigt vad jag tänkte mig imorse.
Jobba gick som det skulle.
After Work på O'Learys med P-Ls avtackning och bamsehamburgaren var trevligt, dessutom mycket nödvändigt med mat. För utan mat före yoga blir jag.. svimfärdig.
Bamsehamburgare före medelpass framkallar håll. Typ. Nästan.
Hur blev det så då?
Tja, Yogaledaren dök inte upp. I salen där passet skulle vara höll några andra F&S-ledare på att gå igenom sitt höstprogram. En av dem erbjuder sig att köra sitt medelpass istället ifall någon av oss ville. Och det ville vi.  Så det blev medelpass i yogakläder och barfota. Rekomenderas inte. Galet ostabil i fotlederna, speciellt den vänstra. Men han hade ett gott pass och gjorde det bra som ställde upp på superkort (obefintligt) varsel och körde.
Problemet nu är mest att av de 3 ledare jag stött på så här första veckan av "det nya livet" så vill jag testa åtminstone två igen - kvällens med skor och i vettigare klädsel!

Känner mig duktig - imorgon lär jag ha ont överallt. Men då är det fredag och det är okej!

Endorfinkick!

F&S

Vilken rejäl genomkörare det var då!
Medelpasset idag tänkte jag skulle vara lite lättstart på höstträningen.
Jag hade fel.
Fast mycket bra pass, och än bättre musik. Lite tyngre än vanligt.

Hur kan det komma sig att jag tycker det är så roligt, så skönt, att jag kör mig genomsvett och tokslut när jag väl är där.. men att det är så väldigt enkelt att inte gå dit?
Ändring pågår!

Det behövs så lite för att lyfta.
Endorfinkicken.

(nu lär jag iofs ha en skön träningsvärk imorgon. Men det är det värt!)

Blues från Sverige

Jag skulle vilja skriva ett glatt, positivt, peppande inlägg.
Men icke.
.
...Då är mitt hem ditt hem.. om du än en gång.. måste lämna allt.. då är mitt land ditt land..

Inte ens killen-med-gitarr stärker som han borde.
Det är som om all kraft pumpats ut och lagts i en hög att användas vid senare tillfälle.
Börjar släppa lite på fokuseringen av the hellweeks. Börjar känna en upptakt till en förkylning. Haft huvudvärk varje eftermiddag hela veckan. En vecka som aldrig tycks ta slut.

Klumpen i magen är tillbaka.
Fråga inte varför.

Dags att lämna saker bakanför och blicka framåt.
Glömma misstagen och ta till vara på succéerna.
Växa.
Växla om.



3 down, 1 to go

Bara en hellweek kvar.
Ska bli så skönt att ringa växeln och säga "kan ni ta bort mig från de här gruppnumren?" så det slutar ringa så införnaliskt.
Papegoja, det är jag det.

Pepp är jag också.
Men huvudvärken som stört mig varje dag denna veckan bör motas med något icke-kemikaliskt.
IKEA imorgon.
Sova på söndag.
Sen välfylld vecka.

Vad hände med juli? Det är ju augusti nu?
Och det är bra. För i augusti börjar kören om, det kanske blir höst, och jag får soffa och livet börjar om..

Härligt!