Vuxna människor

Jag upphör aldrig att förundras över hur dåligt vuxna människor kommunicerar med varandra. Man kunde ju tro att det är något man lär sig med åldern, men vissa blir tydligen aldrig vuxna.
Vuxna människor kan även vara sant dåliga på att "känna in" vad det är för stämning. Hur man förhåller sig. Hur svårt är det att känna av att idag är vi lågmälda och tysta vid lunchbordet, och att man kanske inte ska lägga sig i det mesta. (hur nu en diskussion om min blodpuddingsmatlåda kan komma att handla om hennes menscykler i.e, hur hon "förblödde" när hon var ung)
När man var riktigt liten handlade interaktion mellan "peers" att dunka varandra i huvet med en sandlådespade, och så var det med det. Tänk om det kunde flyttas över till det verkliga livet idag.. blir man irriterad på någon dänger man en trave papper i huvet på den (eller saboterar kaffemaskinen - effektivaste sättet att göra sociala experiment på en statlig arbetsplats) och sen är det bra, istället för att gå omkring och muttra i flera dagar.
Vuxna människor.
På riktigt, vuxna människor som levt mer än halva sitt liv.
Finns det några vuxna människor som.. tänker längre än till nästa rödvinsglas, eller nästa gräl med chefen, eller nästa problem som lurar runt hörnet?

Fick idag lite klapp-på-ryggen av M på jobbet. Hon kunde se mig som en back-up i vissa situationer. Och det känns bra, som att hon litar på att jag är duktig, alltid skönt att höra sånt. Sen vet jag inte om jag vill sitta som hon suttit nu i flera dagar och svurit över att tryckeri-filerna inte ser ut som de ska.. varför måste fönsterkuvert ha fönster på "fel" ställen, och olika stora fönster beroende på hur gamla kuverten är?

Trots ovanstående summerar vi dagens tisdag som rätt typisk.. mycket på jobbet, ovälkomna icke-känslor, pladdrigt styrelsemöte och trött hjärna. Måste jag tänka på allt, själv?
Mitt ögongodis är läcker som vanligt, men det räcker lixom inte för att tillfredsställa det som tillfredsställdes av det förrut. Me want more. More.

Att se framemot
*Linköpingshelg - träffa kusinerna som absolut inte har något med något att göra här. Förrutom att de känner mig. Skönt. (övrigt kan vissa kvällar dra något gammalt över sig)

~ The Serenity Prayer
God, grant me the serenity.
God, grant me the serenity.
God, grant me the serenity
to accept the things I cannot change,
courage to change the things I can,
and wisdom to know the difference.
God, grant me the serenity.
~Reinhold Niebuhr~

Bra måndag

Efter en helg som inte fullt innehållit 30 sovandes timmar (tog mig bara upp i 26 (på tre nätter), lugnt puzzlande, bakande, matlagande, promenerande och ingenting, så är alla feberkänningar borta, jag är inte frisk, men hey, vad kan man begära när halva korridoren på verket låter som ett gammalt sågverk! (och det är bara A-K)

Efter en bra helg kommer.. en måndag.
Måndag är överlag rätt okej, men idag.. bra måndag.
Började med att försova mig. Rejält.
Kom till jobbet 40 minuter senare än vanligt. Rejält förvirrad.
Men pigg och glad och enkelt gick det att jobba, var inte trögt i hjärnkontoret som det var förra veckan.
Bra måndag.
God matlåda.
Och ett tu tre så fanns där 10 nya fina friska poäng i poängsamlingen. Ja, alltså, tentaresultaten från Beskattningsrätten ramlade in. Så då var man än mer överutbildad. Lägligt.. eller något..

Livet är gott :)

Trasig disktrasa

Vissa dagar känner man sig som en urvriden, urskunkig, trasig disktrasa.
Det var igår.
Då blir man sedd.

Idag känner man sig något fräschare.
Då var det knappt jag såg.

Sen fullkomligt avskyr jag att jag blir rastlös, spring-i-benig av förväntan när det är FEL.
Men det känns tryggt. Och det verkar som han blir glad.

F.ö gillar jag inte heller hönor gjorda av mikroskopiska fjädrar. Vuxna människor, inte småbarn.

Crap!
(F.ö 2 är det nog halvdåligt att jobba med feber och sånt)

Samförstånd

Först,
kvar på verket till mitten av augusti.
Tjo!

Sen,
när det behövs så lite för att känna att samförståndet, samhörigheten verkligen finns. Att man känner sig lite som "teachers pet" gör mig ingenting.
När det vi betraktar som "skvaller" inte hade gått honom förbi. Att han märkt att vi tyckte något, han såg det. Och förstod varför vi tyckte som vi tyckte också, höll med. Nej han är bra. Mycket.

Nu kan man runda av kvällen i en stor känsla av...


trygghet.

(Jag gillar verkligen när ögonkontakten reflekterar ärlighet och glädje. På riktigt.)

Genombrott!

Först, polisens genombrott. Fantastiskt. Hoppas det var rätt.



Gårkvällens möte lättade några stenar från mina axlar. Det är bra med bra människor. Helt enkelt.

Ikväll blir det äntligen en sväng till F&S.
Förhoppningsvis är passet lika bra som sagts, och lika avslappnande för det behöver jag.

Ska man ha en miljard saker i huvet, samtidigt?

I klartext
Jag mår bra.
Snor i hela huvet, ungefär.
Det där spexet - ja det känns bra (iaf idag).

Bra.

Snor, hångel och tigerkaka

Ja, det är precis vad mitt huvud innehåller.

Snor.
- enough said. Det är bara äckligt.

Hångel.
- ja tack. Och det är väl upp till mig, så jag ska väl inte klaga. Egentligen.

Tigerkaka.
- det är bara Ys fel. Hon sa det. Igår. Sen har det fastnat. Måste kanske slänga ihop en sån till den där tisdagen då allt skulle göras.

Sen..
16e, inte 15e. Jag blev så glad! Så får jag alla russinen i kakan!

Glad!

2007 i backspegeln

Så har det blivit 2008. 2007 gick fort, och jag har knappt någon aning om vad som hände, eller inte.
Till stora delar roligt år.  Försöket att sammanfatta känslorna och tankarna genom att skumma igenom bloggtexterna gav ungefär ingenting. Förrutom att jag spexat extremt mycket, jobbat, gått på ett helt gäng jobbintervjuer, inte haft semester, sjungit två solon, en kvartett och en dubbelkvartett, suktat och trånat.
Ungefär som ett vanligt år mao.

Enkla delmålet till jul 07 höll. Äntligen på rätt väg.
Äntligen förkyld också, tog en veckas ledighet att börja bli krasslig. Nu är det superkrass som gäller (lagom till tillbaka på jobbet imorgon).
Egentid med brorsönerna, småtrollen.

Vad bjuder så 2008 på?
Detta är MITT år. Det är jag helt säker på.


En sammanfattande lista av 2007.

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Dubbelkvartetten. Nytt rekord i antal jobbintervjuer.

Höll du några av dina nyårslöften?
Gav nog inga, eller iaf inga som jag minns.

Vilka länder besökte du?
Ingen utomlandsvistelse 2007.

Vilket datum från år 2007 kommer du alltid minnas, och varför?
31/5. Början på verket.

Vad var din största framgång i år?
Att jag vuxit som människa, både privat och som jobbindivid.

Största missödet?
Att jag inte kan lära mig att inte vara så fjortisfånig.

Har du varit sjuk eller skadat dig?
Matförgiftningen till påsk. Annars varken skador eller sjukdomar som är värda att nämna.

Bästa köpet?
Kanske inte köp, men satsning på ny lägenhet - nytt liv?

Vad spenderade du mest pengar på?
Tågbiljetter, samt flygbiljetter, till jobbintervjuer och till hemresan.

Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om år 2007?
Show me heaven. Te Deum

Blev du kär?
Nej. Men galet attraherad.

Bästa boken du läste?
Läser för många böcker för att minnas någon specifik som står ut från mängden.

Största musikaliska upptäckten?
Min egen kapacitet. Andras tro på min kapacitet som sångare.

Något du önskade dig och fick?
Jobb. Även om det bara är tidsbegränsat.

Årets bästa film?

Ingen som står ut.

Vad gjorde du på din födelsedag? Hur många år fyllde du?
Ungefär ingenting. Vilade jul. 27.

Hur skulle du beskriva din stil år 2007?
Mer självsäker. Mindre slarvig. Mer genomtänkt.

Vad fick dig att må bra?
Förtroendet från andra. Ökat förtroende för mig själv. Att jag vågar och kan.

Vilken politisk debatt engagerade dig mest?
Inte funderat särskilt på det.

Vem saknade du?
Familjen. Alltid.

De bästa nya människorna du träffade?
Glada C, J och M på verket.

En värdefull läxa du lärt dig i år?

Tagga ner. Stress är inte nyttigt.

Årets stad?
Nyköping

Årets fest?
Ingen som slår sig före de andra. Många fester, många bra.

Årets näst bästa fest?
Nyår

Årets nyårslöften?

Fortsätta jobba på projektet "Mig"