norrlandstrollet

.. och jag smälter som isen om våren..
(eller så skrattar jag så jag gråter)

Vi kvinns fick en serenad av karlarna under kvällens körfest.
Det var ju... vackert... gjort.
Skrattade så jag grät. De var sååå söta våra gubbs.
Men det ska ju vara roligt på fester, eller hur?
I övrigt så tog maestro till sig förra veckans kritik och gjorde faktiskt slag i saken.
Imponerande.
(dessutom löd han mitt råd - me like!)
Leendet dröjer sig kvar.
Luften var vårlig på hemväg.
Vinet gott och..
ja,

Kärlek!

(och jag vill, Vill, VILL sjunga Carmina Burana i Italien....)

Belönad - check!

Förvirrad - check!

Fundersam - check!

all three to the price of one!

Belöningen och samförståndet finns där alltid.

Idag blev det dessutom förvirring och bekymmersrynka.
Hoppas bara han gör slag i saken och tar tag i det innan det blir fler som tappar lusten helt.
Ikväll hörde även han hur det gastades till höger och vänster.
Problemet är inte att de sjunger falskt, utan att de tar i för hela Europas kungahus och fosterländer, oavsett om de dränker alla andra eller om det står piano i noterna.
Tydligen är det skitsvårt att sjunga piano snyggt i höga läget... (vilket det inte är om man har lite kontroll över sin egen röst och har en viss känsla för vad man håller på med).
Det är helt sjukt tröttsamt, irriterande, och totalt OKUL att inte höra sig själv eller ens kunna intonera ordentligt. Tack och lov känner jag min röst, och har både kontroll och känsla för det jag gör (iaf när jag sjunger), vilket gör att jag åtminstone kan sjunga.. inte alla som gör det.
Ibland efterfrågar jag lite utmaningar sjungligt sett, och det här kan väl räknas som en stor djäkla utmaning antar jag..
Dagens fråga kom dock från en av altarna "Håller ni på att få tinnitus här eller?" och det kan göra mig en aning fundersam, SYNS det så tydligt hur det känns att sitta mitt i gastandet? (men det borde ju innebära att även maestro ser det... och cirkeln blir sluten).

Nej, med två konserter inom loppet av en månad så kanske man bara ska bita ihop och hoppas på det bästa inför hösten..
(och gräma sig lite över att jag inte kan åka med till Italien för Carmina Burana under ledning av Maestro Bosio i juli)

Överlevd Tisdag.
Lång blev den. Och inte vete f-n vad jag har gjort..
Förmiddagen gick åt till att inte sitta på mitt rum och göra något,
utan att vara i alla andras rum och fundera, svara på frågor, och fundera lite till.
Livet som PA är underbart.
Eftermiddagen.. ehm, ja den gick fort den med.
Ett, tu, tre så var klockan 17 och sen gick det segare.
Brädpass på det.
Och vaden gör semiont.
(Trots tigerbalsamparfym och tubgrip).
Mer Tiger för natten och sen får vi se.
Hoppa är dumt.
Två pass redan i veckan.
Yoga imorgon blir tre,
sen får vi se om det blir torsdag och söndag,
eller bara söndag..
Man ska tydligen vila ibland.
Men det är ju roligt!!

Och belöningen är ju trots allt det bästa med veckan.
I morgon är det onsdag.
(läs; belöningsdags).
Och sen är det inte långt till fredag och after work.
Synnerligen bra idé.

Kärlek!

Ååh vår!
Det är helt sjukt fint väder ute - solen skiner och det är 17 grader på min kökstermometer (den hade 19 imorse, i solen). Solen värmde helt sjukt skönt på ryggen på väg till F&S tidigare, hade nästan för många kläder på mig.
Me like våren, äntligen äntligen är den här!
(och äntligen, äntligen så får man börja nysa lite smått igen... eller?)
Jag blir så glad av vår, i alla fall i år. Vår är bra. Helt enkelt.
Har lite ont om glad vårmusik dock.. menmen.

Träningsvärk som f-n.
Gick på Elles skivstång i torsdags för första gången på en månad. Och det var.. ehm.. tungt.  Det var benen-skakar-fast-det-inte-är-slut-än-tungt. Och det lider jag för fortfarande. I går var det en pärs att gå nedför trappor (något lättare att gå upp dock). Låren känns.. om vi säger så. Framsida lår, baksida lår, rumpan.. så det är ganska skrattretande faktiskt. Skrattar åt mig själv när jag knappt kan sätta mig ner utan att det känns i låren.
Och dum som jag är så var jag i väg i morse och körde Martins medel också. Det kan ju inte bli värre liksom. Och jag hade glömt hur bentungt hans pass är. Har inte kört det sen i januari eller så.. och fy sjutton. Men bara att skratta åt eländet och köra på.. måste komma ur svackan som varit och köra på mina 3-4pass/vecka igen, annars blir det aldrig nått uppnått mål det här året..

Och på tal om mål.. Nåt som är otroligt gott, och nyttigt, är kesella och frysta hallon. Gegga ihop och njut - smakar som glass - tack E för tipset! :)
Nu sill/ägg-lunch i påskens tecken, och sen blir det banne mig balkongen och en blodig deckare!

Kärlek!

Jag har tråkigt.
Och allt beror på envisa halsen som inte låter mig träna (så jag kunde få utlopp för både aggressioner, rastlöshet och allt annat ni vet).
Surfa efter Londonresa är kul i ungefär 5 minuter, eller tills jag stöter på saker jag måste dubbelkolla med mamman innan jag kan boka.
Trrrråkigt!

Rastlös av ungefär samma anledning. Det springer i hela kroppen på mig. Sjukt störande. Och när jag väl försöker slappna av blir jag sovtrött. På en gång.  Har iofs tusen tankar i huvet, men inget som faktiskt landar, eller inget som jag vill ska få landa ordentligt.

Nöjd!
Få saker gör mig så glad som att stå i en provhytt och hänga bort kläder, inte med ursäkten "fel storlek" utan med ursäkten "fel.. såg okej ut men inte på mig". Jag menar, rutigt?! :)
Saker går åt rätt håll, trots godisfrosseri och låg träningsdos.

Nostalgisk av flera anledningar.
Men det gör mig trots allt glad och trygg.
Så det får vara, oavsett vad det egentligen skulle vara bra för.
Händer som rör sig vant och försiktigt..

A groovy kind of Saxophone
- You are always on my mind..

---

Och Gudrun, du får väl vänta nån vecka så ser du det själv - eller så får du tänka efter lite vilka bra skådisar vi haft som har otrolig mimik :) Det var helt enkelt läskigt likt, fast vår sjöng stabilare och hade lite mer tyngd i rösten...

Härlig helg i Stockholm
Kårspexet hade lyckats klona en örebrospexskådis (läskigt lik mimik!), och skriva ett rätt hållbart manus.
Skrattade högt flera gånger. Och idén med en stuntman var helt enkelt strålande. Bravo Miss Sophie! =)

Londonresa i sommar med mamman. Och inte ser det ut att bli särskilt dyrt heller. Skönt. Pundet är ju lite väl högt för shopping - men det är läääänge sen jag var i London, och London har saknat mig. Det har jag hört ryktas på stan.

Våren är helt enkelt för härlig!
Lyckoinjektion :)

Ben&Jerry och en stor kopp Vårkänsla (thé), tjocka Lynley-boken och god musik gör helt enkelt livet rätt gött.
Lyssnar på Mendelssohn och blir än varmare i hjärtat. Kvintetten är bara så vacker. Det är något speciellt med manskör..

Fyra dagar kvar till fyra dagars sovmorgon..
Längtan!

En varm och fluffig känsla i maggropen.
Det är så fint.
Tryggt.
Ombonat.
Ömt.
Tillfreds

I halsen är det däremot raspigt, hest och.. skrovligt.
WhiskyJanice - Here I come.
Blev ingen träning idag, kändes inte bra med en sore throat. 

Nu ska fluffkänslan, varmfilt-tryggheten och jag se Criminal Minds.
Lite ondska på det här så blir kvällen hel.

Kärlek!

Dags att tänka om och tänka rätt.
Ibland har jag fel, och då får jag börja om.
Hellre nu än sen dessutom.
Precis som det ska vara.
(Även fast det grämer mig - och lär gräma mig ett bra tag)

En vecka drygt till Påsk.
Välbehövliga fyra sovmorgnar på rad.
En påskhelg utan körsångspåskplikt.
Utan bara tid för att göra det jag vill..
..vilket lär bli sömn, sömn och mer sömn.

Kvällens körövning var mest någonslags.. som han sa, Maestro, en övning för öronen.
Lyssna in vår acappella-klang igen. Lyssna.
För trots att det är stenkul att sjunga med stor orkester försvinner en del av körkänslan.
När vi avslutade så kändes det riktigt bra i det lilla formatet.
Dock väcker "Gud är mysterium" ovälkomna känslor från Italien till liv igen.
Sen fick vi mängder av fin beröm också för Mendelssohn. En av kvinnorna i kören som pga dålig hals inte kunde vara med och sjunga tyckte det var enormt häftigt (sen tyckte hon jag såg proffsig ut som sjöng nästan allt "utantill". Vilket bara innebär att jag är bra på att fejka "utantillsjungning" när jag läser noter som en besatt).

I övrigt gör yoga ont när man är ofokuserad.
Det är lätt hänt att man sträcker sig.
Men det blir nog ett pass imorgon ändå.
Var nästan en månad sen jag körde mer än 2 pass på en vecka.
Skärpning!