norrlandstrollet

Min maestro myntade ett uttryck i början av hösten
"Sjung inte 110 %"
och i allmänhet tror jag vi lyckats leva upp till hans krav.
Vad det innebär?
Tja, 1) det är inte snyggt att sjunga starkare än vad man behärskar
2) det blir renare, och bättre körklang, om alla har kontroll på rösten, och det har man inte om man sjunger mer än 100 %.
Målet är att vi i våra starkaste fortefortissimo-stunder inte ska upp mer än på 99 % för att fortfarande ha kontroll och sjunga rent, tillsammans.
Detta säger han då idag, igen, men lik förbannat sitter Gasten bakom och ja, gastar. Som en stucken jävla gris. Och inte blir det bättre av att det vi sjunger går svinhögt och är lite halvkänsligt.
Hann inte med något snack med maestro om problemet idag, men innan konserten måste vi nog.. känns lite som att skvallra för fröken dock.
Men hursom är det roligt att ta tag i adventklassikerna igen. Ottos Advent, Gå Sion, Dotter Sion, Jerusalem, Hallelujahkören.. och flera toner sitter faktiskt kvar. Det är bra.

Annars då?
Träningsvärk.
I rumpmusklen. Något tog i måndags.

Cirkus Flytt på jobbet. Ny lokalplanering, så avdelningar flyttar ihop med sig själva, andra flyttar omkring, och jag ska också flytta på mig. Allt ska vara klart innan jul och det börjar kännas aningens rörigt.

Men bra mår jag.
Fy sjutton :)

Ikväll fick vi dvdn med Italienresan.
En av de medföljande filmade konstant och nu var filmerna klara.
Två stycken á 30 minuter.
Helt grym nostalgikänsla.
Bilderna får mig att minnas mer än vad jag visste att jag glömt.
Min dirigentdebut är med. Inklusive presentationen som assistentdirigent.
Och jag ser helt vettskrämd ut.
Totalt.
Komplett.
Vettskrämd.
Och då ser man mig ändå bara bakifrån.
(Fast själva dirigerandet ser faktiskt rätt hyfsat ut. Till och med dirigeringsläraren från gymnasiet skulle nog acceptera det)
Skiva två är endast Requiem från Novi Ligure.
Det låter väl inte superbra, men jag måste ärligen säga att jag inte minns någonting.
Och ser jag så där blasé ut när jag sjunger måste jag skärpa mig en aning.
Eller så var det bara nån slags chock.

I övrigt.
Vet inte om jag vill minnas.
Vissa saker mår bäst av att glömmas bort.
Speciellt nu när det är nästintill normalt,
ska leva på det istället.

De som har känt mig länge har nog svårt att smälta det som kommer nedan. Men det är sant.

Jag har blivit träningsberoende.

Och det är en sån skön känsla.
 Att gå från jobbet, trött, grinig och negativ.
Att fundera på att gå hem istället för att träna.
Sen, när man väl går hem, efter passet, då sprutar endorfinerna, och en stor lyckokänsla har infunnit sig.
Det är så SKÖNT!

Och visst har jag märkt av lite resultat under hösten. Dels visar vågen på en positiv trend gällande julmålet ( alltså, -8 från slutet av juli (3½ kvar!!), men dessutom visar måttbandet en än mer positiv trend. Hejja centimeterförluster!! Detta märks även när jag ska leta fram något klädesaktigt att ha på mig. Men jag klagar inte. Det är roligt och se resultat! =)

Japp, så är det, jag är bäst!
(och ödmjuk)

Ibland vill jag bara sluta om någon.
Ta om hand.
Ta hand om.
Sluta tätt och bara ta om hand.
Ta hand om.
Utan annan anledning än att det ser ut att behövas.
Det skriker nästan i min själ av att få omsluta.

Små observationer ur verkligheten.

Fräsa bort asfalt runt järnvägsspår och sen inte märka ut det är dumt.
- gjort på min sida av norrköpingsvägen vid pappersbruksspåret. Upptäckte det en kväll när jag skulle hem från stan. Mycket obra för cykeln.

Halva Olaigatan är bortfräst. Det är dumt, och halkigt.
- jotack, slira omkring med cykeln bland morgontrafiken är dumt..

McCain&Palin eller Obama&Bidden. Vilka ska få uppdraget att (för)leda västvärlden de nästkommande fyra åren?
- Det lär märkas är mitt svar, och inte lär det bli bättre om alla spekulerar hejvilt heller..

Lyktgubbarna på Hamnplan. Snacka om en lysande idé!
- idag, precis när jag börjat fundera på om de skulle dyka upp i år igen, så står de där och delar ut reflexer och hojtar "Lyset gumman, lyset!" när man cyklar förbi. Fantastiskt!!  (och trafiksäkert - det är sjukt svårt o se andra cyklister som inte har lyse när det är mörkt)

Air av Bach är bland de vackraste orgelstyckena som finns.
- Helt ärligt. En minnesgudstjänst på Alla Helgona utan Air är.. tråkigt. När det spelas av någon otroligt duktig blir det än vackrare. Den varma filt-känslan var tillbaka.

Lägg inte små sovandes barn på stolar på stengolv och gå därifrån - de kan ramla ner.
- nu gick det iofs bra i söndags, men hela kören hade hög puls och hjärtat i halsgropen när ungen började röra på sig, som tur var hände inget olyckligt.

Kändes som om det var ett tomrum med en massa osagda ord i.. som behöver sägas. Eller?

F.ö
Träningsvärk
- Nyttigt. Saknat just måndagspasset - för det är bra!

Ont i en vad
- Något i lördags/söndags var dumt. Gick inte så hyvens alla övningar på passet igår då det gjorde väl ont, och "gå upp i hunden och slappna av" på KiBalansen gick inte alls.

"Vad tänker ni på? - Eller det vill jag inte veta, ja jag är ju inte "där" men inte är jag "inte där" heller om ni förstår.."
- Veckans fråga från K efter Balanspasset igår. Ja, var är man egentligen när man blundar, gör sina rörelser och låter tankarna sväva iväg till trevligare saker.. inte "där" iaf, men inte "Inte där" heller då man högst påtagligt är "där och då" fast avslappnad...

Kören imorgon.
Massage och bräda på torsdag.
Då blir det bra igen.

Nu sova.