Det beror helt på sällskapet

I körens sällskap - total trygghet.
I andra sällskap - inte alls.

Hos kören kan jag släppa lite på kontrollen, men ändå ha koll.
I andra sällskap vill jag inte. Det blir så fel.

Kören älskar mig för den jag är. Även när jag druckit lite rödvin (tre glas? fyra? vem vet? vi tömde en bag-in-box. på fem personer...)
Total trygghet. Helt och fullt. Våga släppa loss den där som finns på insidan. Vara mig själv.

Släppte även garden lite, efter ett par glas, vågade se honom mer direkt i ögonen. Han såg på mig lite väl ofta. Tycker jag nog. Det kändes mer normalt. Fast lite spänt (fram till ett par glas). Hur kan jag uppnå den känslan även utan den röda drycken från det fantastiska landet? Vilken tur att det blir sommarlov. Ett inplanerat möte till, sen blir det bara utifall.. man passerar.

I andra sällskap vill jag ha total kontroll. Inte släppa garden. Inte släppa in. Bibehålla muren. Enad front. Inte bryta samman.

Hos kören - frid.

I frid,
vill jag lägga mig ned,
och i frid
vill jag somna in
Ty du Herre
låter mig bo,
i trygghet och i ro..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback