Nyköping
Så igår var det då dags för konsert med Stiftskören.
I ett Nyköping som kryllade av poliser. Var tydligen någon slags nazi- /antinazi-demonstration, eller så. Många poliser, och flertalet med blåljusen på på bilen.
Jag har inte riktigt sorterat klart känslorna efter konserten, eller de som uppstod under dagen. Men nöjd måste jag nog vara ändå. Leende och "tummen-upp" efter första genomköraren av dubbelkvartetten från orgelplats. Senare mer direkt beröm i form av (typ, minns inte exakt ordalydelse) "det där går ju jättebra. Låter lite som en goss-sopran där du bara glider fram, några av de andra kämpar lite för mycket". Första gången någonsin som jag blivit jämnförd med en goss-sopran. Rösten höll väl inte riktigt hela konserten, men för Te Deum höll det, och dubbelkvartettpartiet flöt igenom utan större missöden. Sedan mer fina omdömen från resten av kören, alltifrån frågor om jag är körledare, eller om hur skolad jag är, till påpekanden om att jag borde skola mig mer. A från vår kör påpekade lite fint att vi i framtiden inte skulle behöva "köpa in" solister, utan att jag skulle göra det istället. Den saken är jag inte så himla säker på, men beröm är alltid kul. Styckena av Elgar sjöngs med ett visst mått av försiktighet, men rösten sprack ändå. Inte kul, inte bra. Nu sångförbud till torsdag.
Kanonväder hade vi också, blev både lunchpromenad runt Nyköpingshus och hamnen, äntligen fick jag lukta lite på havet (eller havsviken), solen värmde gött.
Idag måste det packas nån låda eller två, handlas, bestämma sig för spexets u-helg eller inte, tjata lite på revisorn (årsmöte imorgon), bestämma hårfärg inför morgondagens frisörbesök och bygga matlådor.
Vissa dagar är det skönt att vara jag, goss-sopran och fånfjortis till trots. :)
I ett Nyköping som kryllade av poliser. Var tydligen någon slags nazi- /antinazi-demonstration, eller så. Många poliser, och flertalet med blåljusen på på bilen.
Jag har inte riktigt sorterat klart känslorna efter konserten, eller de som uppstod under dagen. Men nöjd måste jag nog vara ändå. Leende och "tummen-upp" efter första genomköraren av dubbelkvartetten från orgelplats. Senare mer direkt beröm i form av (typ, minns inte exakt ordalydelse) "det där går ju jättebra. Låter lite som en goss-sopran där du bara glider fram, några av de andra kämpar lite för mycket". Första gången någonsin som jag blivit jämnförd med en goss-sopran. Rösten höll väl inte riktigt hela konserten, men för Te Deum höll det, och dubbelkvartettpartiet flöt igenom utan större missöden. Sedan mer fina omdömen från resten av kören, alltifrån frågor om jag är körledare, eller om hur skolad jag är, till påpekanden om att jag borde skola mig mer. A från vår kör påpekade lite fint att vi i framtiden inte skulle behöva "köpa in" solister, utan att jag skulle göra det istället. Den saken är jag inte så himla säker på, men beröm är alltid kul. Styckena av Elgar sjöngs med ett visst mått av försiktighet, men rösten sprack ändå. Inte kul, inte bra. Nu sångförbud till torsdag.
Kanonväder hade vi också, blev både lunchpromenad runt Nyköpingshus och hamnen, äntligen fick jag lukta lite på havet (eller havsviken), solen värmde gött.
Idag måste det packas nån låda eller två, handlas, bestämma sig för spexets u-helg eller inte, tjata lite på revisorn (årsmöte imorgon), bestämma hårfärg inför morgondagens frisörbesök och bygga matlådor.
Vissa dagar är det skönt att vara jag, goss-sopran och fånfjortis till trots. :)
Kommentarer
Trackback