norrlandstrollet

Att nu uttrycka alla fina känslor på insidan i några få ord utan att egentligen säga någonting (då ingenting är officiellt ännu), är så svårt! Det bubblar snart ut genom öronen!!
Fåtalet vet.. men det är ett, för mig, viktigt fåtal.
Shit pommesfrites.

Sen,
fortfarande svårt att se honom i ögonen på tu man hand. Men det bär framåt - uppåt. Nya planer på gång.
Det känns tryggt att sjunga för någon som knappt ger ett ögonbryn och man ändå vet vad som ska hända. Kunna läsa sin dirigent, även de små, snudd på osynliga, tecknen. Alla var dessutom nöjda med helgen som var, med urladdningen vi gjorde. Det var bra helt enkelt.  Och mer blir det fram till januari. Men det är roligt, nästan hela tiden.
Och som grädde på kakan var S med ikväll, med sin lilla 3-veckorsbebis. Såå söt. Men ack så liten.

På fredag ska Proffice fira 10 år (i Örebro). Då måste man vara lagom snygg och på partyhumör. Och kanske, kanske, måste jag flörta lite.. kanske, det faller sig nog naturligt..

När allt flyter på så känns livet så enormt enkelt.