Märkligt
Jag hade ett i stort sett färdigt inlägg om några märkliga ting. Debattklimat, fackens agerande och a-kasseavhoppen. Men nu, när det var klart, så vill jag skriva om något som är mindre omtalat redan. Debattklimatet här i Örebro är väl beskrivet (bloggat, tv-sänts, radiodebattat (I morse Hjalmar i något slags ironi över händelsen.. faktiskt riktigt träffsäkert), fackens agerande diskuteras överallt.. och a-kasseavhoppen känns inte så jättekul att skriva om. Mest synd om de stackare som resonerar fel i den frågan. Ja.
Sen sist..
Roliga nyheter.
Mindre roliga nyheter.
Inga nyheter.
Och snart ska man norrut.
Och sen är det istort sett Premiär för Churchill.
Lite stress känner jag nog. Mest i att jag inte vet hur jag ska planera mig. Så saker o ting blir gjorda i rätt tid. Men allt beror inte på mig. Allt handlar om underlag, har man inte de underlag man behöver så kan man inte göra det man ska. Så det är nog negativ stress i att jag inte kan påverka saker själv. Är man kontrollfreak så är man.
Däremot har jag sakta men säkert insett att något jobb i februari blir det nog inte. Vi får hoppas på mars.
Förra veckan var en dålig vecka. Hormoner. Usch.
Denna veckan är bättre. Men jag stör mig fortfarande på att jag vill hångla så fort jag pratar med en person. Det är ohyggligt störande (då jag egentligen inte vill hångla med honom alls, liksom, varför?) Det har tom tagit sig in i min drömvärld, iofs sover jag som en liten gris, men det är ändå störande.
Nykomlingar i kören förra veckan. På herrsidan - och de var inte gamla. Jag och M började fundera på om jag skulle känna mig gammal, eller om hon skulle göra det. Vi är inte helt säkra än. Får se imorgon. Allt är bättre än situationen hittills (som jag f.ö ska sluta med.. det är obra och inte alls särskilt hälsosamt), ny ögonfägring är bättre än gammal..
Så i stort sett. Bra vecka på gång.. bara jag får känna mig behövd och omtyckt så. Men man kan ju inte få allt.
Eller?
Sen sist..
Roliga nyheter.
Mindre roliga nyheter.
Inga nyheter.
Och snart ska man norrut.
Och sen är det istort sett Premiär för Churchill.
Lite stress känner jag nog. Mest i att jag inte vet hur jag ska planera mig. Så saker o ting blir gjorda i rätt tid. Men allt beror inte på mig. Allt handlar om underlag, har man inte de underlag man behöver så kan man inte göra det man ska. Så det är nog negativ stress i att jag inte kan påverka saker själv. Är man kontrollfreak så är man.
Däremot har jag sakta men säkert insett att något jobb i februari blir det nog inte. Vi får hoppas på mars.
Förra veckan var en dålig vecka. Hormoner. Usch.
Denna veckan är bättre. Men jag stör mig fortfarande på att jag vill hångla så fort jag pratar med en person. Det är ohyggligt störande (då jag egentligen inte vill hångla med honom alls, liksom, varför?) Det har tom tagit sig in i min drömvärld, iofs sover jag som en liten gris, men det är ändå störande.
Nykomlingar i kören förra veckan. På herrsidan - och de var inte gamla. Jag och M började fundera på om jag skulle känna mig gammal, eller om hon skulle göra det. Vi är inte helt säkra än. Får se imorgon. Allt är bättre än situationen hittills (som jag f.ö ska sluta med.. det är obra och inte alls särskilt hälsosamt), ny ögonfägring är bättre än gammal..
Så i stort sett. Bra vecka på gång.. bara jag får känna mig behövd och omtyckt så. Men man kan ju inte få allt.
Eller?
Kommentarer
Trackback